Analys av elevtexter

Inför nästa veckas seminarium har vi som uppgift att undersöka olika metoder och modeller för analys av elevtexter. Den första boken vi blivit tilldelade att jobba med är denna:

 

 

 

 

Totalt är det fyra elevtexter som ska analyseras med hjälp av författarnas kommentarer. Uppgiften är en gruppuppgift och eftersom vi är fyra studenter i vår grupp har vi fått en text var att analysera. Jag har blivit tilldelad att analysera texten Hej Olle som är skriven av en flicka i årskurs 1. 

 

Jag gillade verkligen den här uppgiften. För att kunna presentera analysen för mina studiekamrater punktade jag upp nyckelord som jag tyckte var mest väsentliga i författarnas analys. Sedan kommenterade jag med egna frågor och strök under det som fick mig att fundera. Exempelvis pratar författarna om att elever inte ska kunna stava ord med dubbelteckning av konsonanter förrän i årskurs 3. Det får mig att undra hur jag ska veta vad som förväntas av mina elever i vilken årskurs? Står det några regler i en bok? (I så fall, vilken?) Är det något jag kommer att lära mig av erfarenhet? Det som får mig att fundera är rädslan av att ställa för stora eller för små krav på mina framtida elever.  

 

 

 

 

Nästa uppgift vi har inför seminariet är enskild men handlar också om att analysera elevtexter. Vi ska läsa ett kapitel ur boken Funktionell analys och sedan motivera och ta ställning för hur jag ser att jag som lärare kommer att använda en speciell metod kallad SFG i analys av elevtexter. Vi ska också svara på om det är önskvärt för lärare i åk F-3 att vara bekant med teorier som SFG.      

 

 

 

Resultatet blev detta:

 

 

Från att ha förstått det mesta av analysen i första boken stod jag nu inför ett kapitel som inte alls kändes relevant för mig. Det var svårt och kändes främmande och jag var direkt tvungen att vända mig till vår facebookgrupp för att höra om det bara var jag. Väldigt få hade börjat läsa men jag fick medhåll från en annan tjej att det var svårt att förstå hur denna teori egentligen kan användas.

När jag inte förstår saker och ting blir jag omedelbart väldigt frustrerad. Jag tvivlar på mig själv och tror alltid att det bara är jag som är trög och inte fattar. Sedan blir jag fundersam och börjar tro att det kanske är någon slags kuggfråga? Eller förväntas vi verkligen förstå vad författaren menar? Känslorna blir ett virrvarr och jag växlar mellan att vara arg, ledsen, frustrerad och likgiltig om saken. Förhoppningsvis kanske vi kan hjälpa varandra att förstå bättre när alla haft tid att läsa kapitlet. Än så länge ser mitt ställningstagande ut såhär:

Jag har svår att se mig själv använda teorin om SFG eftersom jag inte förstår den. För att få ett bättre grepp om den skulle jag behöva få den förklarad på en nivå som är lite mer basic. Jag förstår syftet med teorin, att undersöka elevers språkresurser när de anpassar skrivandet efter olika mottagare, syften och mål, men själva analysen känns svår och jag hittar många ord jag inte förstår eller kan relatera till. En fråga som uppstår är: varför ska jag använda mig av denna metod och hur ofta skulle jag egentligen ha tid att göra det? Hur ofta är nödvändigt? Jag gillar Josefssons, Melins och Olivs textanalyser bättre. De är lätta att förstå och känns intressant och aktuellt för mig som lärare att veta och kunna. Det är klart att det är önskvärt att lärare i åk F-3 är bekant med teorin, jag önskar t.o.m. att jag vore lite mer bekant med den. Att känna till, kunna jämföra och ta till olika metoder är väldigt värdefullt.

To be continued helt enkelt. Jag hoppas verkligen att jag kan få rätsida på det här.